De som följer med i den norska nyhetsvärlden vet att det har varit mycket fokus på ledaren av AUF, Eskil Pedersen, under det sista året. Inte så konstigt kanske. Framför allt har det handlat om hur han hanterade händelsen på Utøya den 22. juli men också om han kan bli en framtida statsministerkandidat eller om han är för lik den nuvarande statsministern Jens Stoltenberg.

Jag har genom Dagens Nærningsliv fått äran att följa Eskil under våren och fått en inblick i hur ledaren av norges största ungdomsparti arbetar. Jag tror det blev en utmaning för oss båda. Hur tätt inpå sitt privatliv vågar man egentligen släppa en fotograf?

För mig var det första gången jag provade på att göra ett sådant här typ av jobb och det blev verkligen lärorikt på många sätt. Jag kom in i en värld av regler och pressekreterare jag inte behövt ta hänsyn till på samma sätt tidigare. Samtidigt påminns man hela tiden om det som hände för snart ett år sedan genom folk man träffar, folk som har förlorat anhöriga och folk som själva blivit träffade av Breiviks kulor. Och det är svårt att förstå hur personer som genomgått den här processen klarar att arbeta så hårt som de gör.  

Det hela har varit en balansgång för att komma så nära Eskil som möjligt men samtidigt visa en professionell sida. Jag gjorde såklart en hel del misstag men utan dem så lär man sig ingenting.
Reportaget publicerades över 13 sidor i lördagsmagasinet förra veckan med stort fokus på bilderna. Det känns bra.